Ibland slår det en att man är ny..

Hej på er!
Första dagen som handledare är avklarad och jag kan väl säga att nu uppskattar jag mina tidigare handledare ännu mer! Som handledare får man räkna med att ens arbete tar typ dubbelt så lång tid, att allt som görs måste förklaras och gå igenom och man måste också våga släppa lite på ansvaret och låta studenten ta för sig...
Det började bra, jag var superpedagogisk (enligt mitt eget tycke) och vi hann gå igenom saker och ting, men plötsligt hände något....

En akut situation uppstod och jag var tvungen att fokusera själv med påföljd att min stackars student "glömdes bort" för en stund. När det behöver gå snabbt och effektivt vill man som ny (och kontrollfreak som jag är) ha full koll på läget och helst göra själv.
Ibland slår det en att man är ny. Akutsituationer är (på gott och ont) inget man hunnit få någon rutin på, och visst, i vårt yrke blir man ju aldrig helt fullärd.

Skickade hem studenten och själv blev jag kvar på jobbet till 23.30.

I morgon blir jag en bättre handledare har jag lovat!